Långsiktiga effekter av Ayahuasca

Flera studier visar att regelbunden användning av Ayahuasca inte orsakar neuropsykologiska eller psykiatriska skador. En studie av personer som drack Ayahuasca för första gången visade förbättrad mental hälsa och minskad smärta som varade upp till sex månader (Barbosa et al., 2005, 2009).

Andra studier har också visat att långvariga användare av Ayahuasca har bättre psykisk hälsa och högre psykosocialt välbefinnande (Bouso et al., 2012; Halpern et al., 2008). Tre separata studier har inte heller visat på några neuropsykologiska förändringar hos långvariga användare, baserat på kognitiva tester (Grob et al., 1996; Barbosa et al., 2016; Bouso et al., 2012; Bouso et al., 2015).

Resultaten på denna sida bör tolkas med försiktighet, då flera av studierna inte har experimentell design och därför inte kan fastställa kausala samband.

Studie på långvariga användare

En studie jämförde 127 långvariga Ayahuasca-användare med minst 15 års ceremoniell användning med 115 kontrollpersoner. Resultaten visade att Ayahuasca-användarna hade bättre resultat på psykopatologiska mätinstrument och vissa neuropsykologiska tester, och resultaten var konsekventa vid två mättillfällen med ett års mellanrum (Bouso et al., 2012).

Studier på ungdomar

Studier på ungdomar inom den brasilianska UDV-kyrkan, som använder Ayahuasca i sina religiösa ceremonier, visade inga negativa effekter på neuropsykologi eller psykiatri vid rituell användning av Ayahuasca (da Silveira et al., 2005; Doering-Silveira et al., 2005b).

Hjärnavbildning och personlighetsförändringar

En ny hjärnavbildningsstudie på medlemmar i Santo Daime-kyrkan, som druckit Ayahuasca minst 50 gånger under två år, visade förändringar i hjärnbarkens tjocklek. Förändringarna hängde ihop med personlighetsdraget "självtranscendens" – en tendens att känna sig som en del av något större än sig själv, till exempel naturen, universum eller ett andligt sammanhang. Det tyder på att Ayahuasca kan påverka hjärnan på ett sätt som främjar den typen av andliga eller gränsöverskridande upplevelser. (Bouso et al., 2015).

Trots hjärnförändringarna uppvisade användarna liknande resultat som kontrollgruppen på psykopatologiska tester och neuropsykologiska tester. Det tyder på att förändringarna inte beror på hjärnskador utan på en förändring i personligheten – ett alternativt, men inte patologiskt, sätt att vara. Denna typ av förändring är påminner om de förändringar som sker genom musikträning.

Syntetiska alternativ vs. traditionell brygd

För att öka kontrollen i forskningen har man börjat framställa syntetisk DMT (i kombination med MAO-hämmare (som harmin/harmalin).
Dessa kombinationer saknar dock ofta den helhetseffekt som tillskrivs den traditionella brygden, där andra alkaloider och växtämnen kan spela en viktig roll.

Mätbarhet och farmakokinetik

Ayahuascas verkningsmekanismer är ännu inte fullt utredda.
DMT bryts normalt ner av MAO-enzymer, men MAO-hämmare i drycken förlänger dess effekter.
Det är svårt att mäta exakta halter av aktiva ämnen i naturliga brygder, vilket påverkar tillförlitligheten (reliabiliteten) i forskningsresultat.

Etiska och kulturella hinder

Ayahuasca anses vara den mest ”heliga” medicin som finns inom flera ursprungstraditioner.
Forskning inom området måste utformas med respekt för dessa traditioner och undvika exploatering.
Placebokontrollerade dubbelblindstudier är särskilt utmanande, eftersom deltagare ofta lätt känner igen Ayahuascas distinkta effekter.

Nya vetenskapliga framsteg

Studier visar att Ayahuasca påverkar default mode network (DMN), liknande effekterna av psilocybin – något som kan förklara dess potential vid behandling av depression. Kliniska studier, exempelvis i Brasilien och Spanien, har visat lovande resultat vid behandlingsresistent depression och PTSD. Forskning kring mikrodosering undersöker nu om mycket små doser kan ge terapeutiska effekter utan att framkalla starka psykedeliska upplevelser. 

Sammanfattning

Forskning visar att Ayahuasca, både vid enstaka och upprepad användning, är säker för kroppen och psyket. Studier där drycken använts i behandling av psykisk ohälsa tyder också på att Ayahuasca har en mycket stor potential.

De tillstånd som Ayahuasca främst studeras för – som depression, ångest och vissa nervsjukdomar – har idag ofta bristfälliga behandlingsalternativ. Eftersom Ayahuasca verkar ha få allvarliga biverkningar, finns det goda skäl att fortsätta forska och undersöka hur den kan användas inom vården.

Referenser

Barbosa, P. C., Giglio, J. S., & Dalgalarrondo, P. (2005). Altered states of consciousness and short-

term psychological after-effects induced by the first time ritual use of ayahuasca in an urban

context in Brazil. Journal of Psychoactive Drugs, 37(2), 193-201.

Barbanoj, M. J., Riba, J., Clos, S., Giménez, S., Grasa, E., & Romero, S. (2008). Daytime

ayahuasca administration modulates REM and slow-wave sleep in healthy volunteers.

Psychopharmacology (Berl), 196(2), 315-326.

Barbosa, P. C., Cazorla, I. M., Giglio, J. S., & Strassman, R. (2009). A six-month prospective

evaluation of personality traits, psychiatric symptoms and quality of life in ayahuasca-naïve

subjects. Journal of Psychoactive Drugs, 4(3), 205-212.

Barbosa, P. C., Mizumoto, S., Bogenschutz, M. P., & Strassman, R. J. (2012). Health status of

ayahuasca users. Drug Testing & Analysis, 4(7-8), 601-609.

Bouso, J. C., González, D., Fondevila, S., Cutchet, M., Fernández, X., Barbosa, P.C.R., Alcázar-

Córcoles, M. Á., Araújo, W. S., Barbanoj, M. J., Fábregas, J. M., & Riba, J. (2012).

Personality, psychopathology, life attitudes and neuropsychological performance among ritual users of

ayahuasca: A longitudinal study. PLOS ONE, 7(8), e42421.

Halpern, J. H., Sherwood, A. R., Passie, T., Blackwell, K. C., & Ruttenber, A. J. (2008). Evidence of

health and safety in American members of a religion who use a hallucinogenic sacrament. Medical

Science Monitor, 14(8), SR15-22.

Grob, C. S., McKenna, D. J., Callaway, J. C., Brito, G. S., Neves, E. S., Oberlaender, G., Saide, O.

L., Labigalini, E., Tacla, C., Miranda, C. T., Strassman, R. J., & Boone, K.B. (1996). Human

psychopharmacology of hoasca, a plant hallucinogen used in ritual context in Brazil. Journal of

Nervous and Mental Disease, 184(2), 86-94.

Barbosa, P. C., Mizumoto, S., Bogenschutz, M. P., & Strassman, R. J. (2012). Health status of

ayahuasca users. Drug Testing & Analysis, 4(7-8), 601-609.

Barbosa, P. C., Strassman, R. J., da Silveira, D. X., Areco, K., Hoy, R., Pommy, J., Thoma, R., &

Bogenschutz, M. 2016. Psychological and neuropsychological assessment of regular hoascausers. Comprehensive Psychiatry, 71, 95-105.

da Silveira, D. X., Grob, C. S., Dobkin de Rios, M., Lopez, E., Alonso, L. K., Tacla, C., & Doering-

Silveira, E. (2005). Ayahuasca in adoles

Doering-Silveira, E., Lopez, E., Grob, C. S., Dobkin de Rios, M., Alonso, L. K., Tacla, C., Shirakawa, I., Bertolucci, P. H., & da Silveira, D. X. (2005b).

Ayahuasca in adolescence: a neuropsychological assessment. Journal of Psychoactive Drugs, 37(2), 123-128.